Så här inför Internationella kvinnodagen tvingas vi konstatera att världen runt om oss ser ut att gå mot allt större ojämlikhet, i takt med att extremhögern får ökat politiskt inflytande. Enligt Jämställdhetsmyndigheten är Sverige fortfarande mest jämställt av EU-länderna, men trenden har vänt.

På Internationella kvinnodagen ska vi lyfta de framsteg som gjorts för ökad jämställdhet och påtala vad mer som behöver jobbas på för att Sverige ska bli jämställt. Tyvärr finns det inga framsteg att rapportera, tvärtom. Sedan 80-talet har den ekonomiska jämställdheten minskat och kvinnor tjänar idag 90 % av männens löner trots att fler kvinnor har högre utbildning än män.

Kvinnor dör fortfarande av mäns våld, jobbar mer i hemmet, har sämre hälsa och är underrepresenterade i beslutsfattande och ledande positioner. Den underrepresentationen ökar ju högre upp den ledande positionen finns. Och så vidare…

Det finns givetvis kvinnor som når stora framgångar, och de fungerar som viktiga förebilder och inspirationskällor. Men forskning visar att den rådande individualistiska politiken lägger skulden för misslyckanden på individen, även när problemen är strukturella. När kvinnor möter strukturell ojämlikhet och inte ges samma möjligheter som män, får de orättvist nog bära ansvaret för konsekvenserna. Detta gör att uttalanden som Ebba Buschs ”Gör andra val, få andra resultat” blir problematiska, då de ignorerar de systemiska hinder som finns.

Det är fortfarande så att de som har sämre förutsättningar i livet, exempelvis på grund av klasstillhörighet, etnicitet, socioekonomiska omständigheter, funktionsnedsättningar eller kön, har betydligt svårare att ”göra val” som leder till positiva resultat. Detta gäller i synnerhet när flera av dessa faktorer samverkar och förstärker varandra. De som åtnjuter privilegier ser ofta inte dessa hinder och är sällan beredda att dela med sig av sin makt och sina resurser. För att åstadkomma verklig förändring krävs en medveten och aktiv jämställdhetspolitik på alla nivåer i samhället. Denna politik får inte bara finnas i lagtexten, utan också praktiseras i handling. Där är vi tyvärr inte idag – statistiken visar snarare en tillbakagång på flera områden.
.