På tre år har matpriserna ökat med mer än 25 procent, kaffet kostar snart 100  kronor paketet och elpriset har plötsligt blivit något man behöver oroa sig för hela vintern. Hur ska en vanlig familj klara sig, Nooshi Dadgostar? Handla billigare?
– Ja det är ju regeringens och Jim­mie Åkessons lösning, att vi får leva på havregryn och potatis. Men nej, de här skenande priserna är inte något vi kan lösa på egen hand. Bojkotter är bra men det här är en politisk fråga. Vanligt folk kan inte handla billigare om alla butiker höjer priserna, då måste regeringen ta ansvar.

Men hur mycket kan politiker egentligen påverka matpriser?
– Ganska mycket ändå. I både Spanien och Frankrike har regeringen reglerat priset på mat. Här i Sverige har regeringen varit väldigt ovillig att gripa in och ta ansvar. De säger att de inte vill störa den fria marknaden, men vi har ju inte en fri marknad till att börja med. Tre stora aktörer kon­trollerar nästan hela matmarknaden och kan sätta sina priser som de vill. Då blir det så här – deras ägare gör rekordvinster och vi andra blir bara fattigare. Därför måste regeringen våga ta ansvar nu – de måste kalla upp matjättarna och hitta en över­enskommelse som sätter stopp för prisökningarna. Och kan man inte få
till ett sånt avtal måste regeringen vara beredda att beskatta övervin­sterna.

I valet 2022 lovade blåbruna politiker att vi snart skulle ha råd att dammsuga när vi ville igen, men elpriserna ligger fortfarande högt hela vinterhalvåret. Vad beror det på och är det något vi bara kommer få lära oss leva med?

– Det finns flera orsaker till att vi har fått de här vansinniga elpriserna. Rysslands angrepp på Ukraina är en, regeringens misslyckade elöverföringsmodell är en annan. Men den allra viktigaste är EU:s prismodell som gör grön svensk el lika dyr som fossil el från kontinenten. Om regeringen vågade göra det rimliga och sätta Sverigepriser på all el vi använder här i landet skulle priserna sjunka kraftigt. Vill regeringen att vi ska ha råd med dammsugning och varma duschar så är det där dom borde börja.

Förutom att allt blivit dyrare så ligger arbetslösheten högre än den gjort sedan nittiotalskrisen, i januari på drygt tio procent. Vad krävs för att folk ska få jobb att gå till igen?
– Ja, det är mycket som ser rätt mörkt ut just nu. Det som behövs nu, både för att få folk tillbaka i arbete och av andra anledningar, är stora investeringar. Vi behöver absolut investera i vårt totalförsvar men det är minst lika viktigt att vi rustar oss för att möta klimathotet. Vi måste göra en grön omställning nu och de investeringarna skulle också skapa jobb – i gröna industrier, i byggsek­torn och vid järnvägen. Sedan skulle så klart en rejäl satsning på välfärden efter mer än ett decennium med nedskärningar skapa massor av jobb. Sverige behöver Vänsterpolitik helt enkelt, det är det korta svaret.

Det är mycket som staten kommer behöva betala för snart – investeringar mot arbetslöshet, grön omställning, utbyggt elnät, upprustad järnväg, stärkt försvar… Kommer Sverige ha råd eller kommer vi behöva välja?

– Vi har råd. Sverige har en väldigt låg statsskuld och utrymme att ta stora lån utan att den blir högre än EU­snittet. Och investeringar är dessutom inte bara en kostnad – investerar vi en procent av BNP idag så växer ekonomin med två procent om tio–femton år. Varken staten eller vanligt folk har råd att inte investera, så ser jag det.

Text: Martin Thåström