Kommuner och regioner i hela landet går på knäna. I välfärden väntar  historiska nedskärningar, ändå väljer regeringen och SD höjda ROT-bidrag framför höjda statsbidrag. Hur kommer det att drabba vanligt folk runt om i landet?

I Malmö tvingades man förra året skära ned skolornas budget med 200 miljoner. I år väntar ytterligare nedskärningar, på cirka 80 miljoner kronor. Emma-Lina Johansson, Vänsterpartiets oppositionsråd i kommunen, är djupt bekymrad:
– Vi är vana vid nedskärningsbudgetar i Malmö, men nu är läget extremt. Vi har drivit reformer som skulle hjälpa vanligt folk genom krisen, som gratis skolfrukost, men styret hittar inga pengar till någonting, säger Emma-Lina.

Regeringen hade kunnat stötta upp genom höjda statsbidrag, men har valt sänkt skatt på snus och höjda bidrag till lyxrenoveringar.
– Det är på ett sätt väntat, ändå känns det lite som ett hån när de säger att vi bara behöver bita ihop. Regeringen och SD lägger enorma pengar på att bygga häkten för barn men förstår inte att det är en stark välfärd som är den verkliga brottsförebyggande åtgärden, säger Emma-Lina.

Det är en stark välfärd som är den verkliga brottsförebyggande åtgärden.

I huvudstaden väntar också bistra tider. Styret, där Vänsterpartiet ingår, har höjt kommunalskatten med 24 öre och därmed fått loss nästan 850 miljoner kronor för att undvika nedskärningar i sina verksamheter. Borgarrådet Clara Lindblom kommenterar:
– Eftersom regeringen har vägrat ta sitt ansvar för välfärdskrisen vi befinner oss i har vi beslutat att höja skatten nästa år. Vi måste värna förskolan, skolan, äldreomsorgen och socialtjänsten från nedskärningar. Det kommer fortfarande bli ett tufft år ekonomiskt, men vi gör allt i vår makt för att inga jobb ska försvinna.

Också här är det de låga statsbidragen som sätter budgeten i obalans.  Kostnadsökningar och inflation gör att kommuner och regioner behöver stora tillskott för att klara sina uppdrag, men regeringen har inte levererat.
– Enligt SKR är det 28 miljarder som hade behövts. Med Vänsterpartiets budget hade de fått 30 miljarder. Regeringen och SD ger 10 miljarder. Det säger något om hur mycket – eller lite – regeringen och SD bryr sig om krisen i välfärden, menar Clara Lindblom.

Även i Umeå är läget ansträngt. Till nästa år väntar nedskärningar på omkring 250 miljoner kronor. Men det är i regionen det riktiga dråpslaget kommer — där kommer det att krävas nedskärningar på nästan en och en halv miljard för att budgeten ska gå ihop. Det är besparingar som västerbottningarna kommer att känna av i både vården och kollektivtrafiken.

Vänsterpartiets gruppledare i Umeå, Bore Sköld, kommenterar:
– Flera regeringar i rad har jublat över alla nysatsningar på industrin här i Norrland, men hur har de tänkt att människor ska kunna bo och leva här när det varken finns pengar eller personal till välfärden, eller för den delen några bostäder?

Mönstret är tydligt; över hela landet lämnar regeringen och SD kommunerna
i sticket. För dem är ett samhälle som håller ihop ett problem, inte en tillgång.