Energikris är ett ord som dominerat debatten under senare
år. Elpriset har rusat i höjden samtidigt som behovet av grön
el inom industrin väntas öka kraftigt. Men regeringens politik
oroar och löser varken akuta problem eller klimatet.
Jonas Algers, forskare på Avdelningen för miljö- och energisystem vid Lunds universitet, menar att den nya regeringen inte har utmärkt sig för stora satsningar inom klimat och energipolitiken. Staten har efter valet dragit tillbaka flera satsningar.
Kärnkraft löser inte akuta problem
Kärnkraften beskrivs av Tidöpartierna som lösningen på energikrisen. Ett år
efter valet ser vi inte starten på byggandet av några kärnkraftverk. Enligt Jonas Algers så skulle en utbyggnad av havsbaserad vindkraft täcka elbehoven långt innan nya kärnkraftverk skulle stå klara.
– Vindkraften går att bygga så mycket snabbare att det är svårt att se att det inte skulle vara en bättre idé.
Klimatomställningen är fundamental för överlevnad på sikt och staten måste
ge resurser till den, menar Algers.
– Vad vi hade behövt i Sverige är stora politiska satsningar som både leder till en grön omställning av industrin men också fler arbetstillfällen. Det hade skapat en tro på att det går att ställa om samhället samtidigt som vi minskar arbetslösheten i hela landet, säger Jonas Algers.
Danmark ligger före
Jonas Algers berättar att Danmark har lett avtalsarbetet med att bygga havsbaserad elproduktion i Östersjön om 20 gigawatt fram till 2030. Av det ska Sverige bygga 0,7 medan Litauen, som är ett relativt litet land med en mycket kortare kust än Sverige bygger det dubbla.
– Det finns en stor potential i dessa projekt som regeringen inte är intresserad
av, säger Jonas Algers.
Sverige har en decentraliserad process där företag får ansöka om tillstånd för att bygga havsbaserad vindkraft på en viss plats. Först efter det utreds om platsen kan godkännas för elproduktion.
– I Danmark bestämmer de statligt var det ska byggas, när det ska byggas
och hur det ska byggas. Kostnaderna fördelas mellan privata aktörer och
staten genom auktioner. Det skapar långsiktig förutsägbarhet för företagen,
för Energinet (danska motsvarigheten till Svenska kraftnät), elkonsumenterna
och för staten. Svenska kraftnät som bygger och planerar svenska elnätet har ett nästan omöjligt uppdrag, enligt Algers, eftersom de har för kort tid på sig att bygga ledningar.
– Det decentraliserade systemet i Sverige gör att den ena handen inte vet
vad den andra gör, säger han.
Text: Emma Eliasson Åström och Patrik Munthe
