Antalet fattiga ökar i Sverige. Mellan 2011 och 2021 ökade den relativa fattigdomen (andelen som lever i hushåll där inkomsten är lägre än 60 procent av snittet i Sverige) med en kvarts miljon, till totalt 1,5 miljoner av 10 miljoner invånare (källa: SCB). Till det kan tilläggas de senaste årens höga inflation: ökade energi- och matpriser, höjda räntor på bostadslån och högre hyror har betytt att fler tvingats ner under fattigdomsstrecket.
Även fattigdomen i absoluta termer ökar. Röda Korset har i en rapport som bygger på information från över 200 organisationer slagit fast att allt fler söker hjälp med saker som mat, kläder och tak över huvudet. Särskilt utsatta är ensamstående med barn, arbetslösa, sjukskrivna och utrikesfödda. Kvinnor är fattigare än män.

Arbetande fattiga

Även människor som har anställning kan vara fattiga. Inom exempelvis handeln ökar antalet ofrivilligt deltidsanställda sedan många år tillbaka, och enligt fackförbundet Handels har bara 30 procent av de butiksanställda heltidskontrakt i dag. 7 av 10 jobbar deltid.

Linda Palmetzhofer
foto: Handels

– Man ska kunna leva på sin lön. Tidigare har vi sett att det i USA finns ”working poor”, människor som tvingas ha flera olika jobb för att försörja sig. Nu har vi det i Sverige också, säger Handels förbundsordförande Linda Palmetzhofer i en kommentar till tidningen Handelsnytt.

Skillnad på vänster och höger

– Inte minst i kristider ser man tydligt skillnaden mellan höger och vänster.
Högern vill sänka ersättningsnivåerna och göra det tuffare att vara arbetslös, trots att det finns färre jobb att söka än antalet arbetslösa. Vänstern vill istället stärka a-kassan och skapa större trygghet för dom anställda, till exempel genom att förbjuda hyvling av heltidsanställningar till deltid. Det blir inte tydligare än så, säger Ciczie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.