I dag bor sju av tio svenskar – världens mest skuldsatta medborgare – i en bostad som de köpt. Egenintresse har ersatt allmänintresse, och bostaden är numera en vara bland andra.  Samtidigt blev bilen det extra vardagsrum som forslar medborgaren från hemmet till arbete, skola, stormarknad och joggingspår. Men mycket talar för att en förändring är livsnödvändig.

– Sedan lång tid har det ägda premierats, här liksom på många andra platser i världen, samtidigt som segregationen ökat och inkomstklyftorna blivit större och större, säger Martin Grander, forskare i Urbana studier vid Malmö universitet.
Detta i städer som präglas av mer asfalt, mindre grönska. I det segregerade landets och den dominanta bilismens epok bidrar luftföroreningar till för tidig död för 7 000 svenska medborgare årligen, totalt 40 000 européer. Därtill kommer hälsorisker för barnen. Det uppväxande släktet drabbas värst av avgaserna.

En lång väg mot målet – men vi är på väg
– Ändå går det åt rätt håll nu, säger Anna Oudin, forskargruppschef vid Planetär hälsa på Avdelningen för arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet.

Anna Oudin Foto: Lunds Universitet

Hon tillägger: – Men vi har verkligen långt kvar. De partiklar vi inandas
som barn kan bidra till ADHD, astma och andra kroniska sjukdomar, och det våra lungor utsatts för under hela livet kan leda till demens, stroke och cancersjukdomar.
Ny teknik och mellanstatliga överenskommelser har förbättrat miljön de senaste 30 åren. Men den gröna, täta staden där barnen kan leka på gatan utanför sin bostad är ännu långt borta. Forskningen har emellertid förslag,  vilket bland andra HSB lyft fram i en färsk rapport av konsultfirman spacescape.

Korta avstånd
I 15-minutersstaden är det aldrig längre än en kvart till arbete, skola, matköp och motion. För att den ska vara möjlig, enligt den vetenskapliga tidskriften Lancet, krävs 5 665 invånare, 98 vägkorsningar och 28 hållplatser per  kvadratkilometer. Alltså en stad med hyfsat många medborgare, korta avstånd och smidiga transporter. Kollektivtrafik, konstaterar rapporten, gynnar fysisk aktivitet. Villasovstäder, däremot, kännetecknas av lägst fysisk rörelse. Där har befolkningen några steg från hemmets dörr till bilen, vilken lämnar av vid skolgrinden och parkeras intill arbetsplatsen.

Vardagsrörelsen – en bristvara
”Vi [svenskar] tillbringar 70 procent av vår vakna tid sittande eller liggande. Aldrig i historien har vardagsrörelsen varit så liten som nu”, skriver Spacescape.

Foto: Per Längby

Enligt brittiska studier, tillfogar man, minskar fysisk aktivitet demens till hälften och cancer med 70 procent, och en dansk motsvarighet visar på högst risk för depression i ”ensartade, bilberoende villaområden, och lägst risk […] i täta stadskvarter med god tillgång till grönområden”.
Än dominerar emellertid bilen våra städer.– Dålig utomhusmiljö påverkar  redan i fosterstadiet, säger Anna Oudin, och pekar på samband med havandeskapsförgiftning, vilket visats i en studie av 50 000 gravida kvinnor.

Mätbara mål
EU:s luftkvalitetsdirektiv har nu bindande krav på mätbara mål för luften vi andas på kort och lång sikt. Därtill böter för den som inte följer direktivet.  Anna Oudin menar att den täta gröna staden täcker mycket av det som måste ske.
– Det handlar även om minskat buller, fler hållbart byggda bostäder, niljözoner… Det finns redan planer i flera stadsdelar hur detta ska gå till.
Bland dem finns beräkningar av hur stora ytor som kan frigöras i staden om antalet p-platser reduceras, och där bud och hantverkare vid sidan av de boende får friare ytor att röra sig på.

Trångboddhet
– Och därtill kommer enorma socioekonomiska skillnader mellan olika befolkningsgrupper, påpekar Anna Oudin, som studerat trångboddhet i invandrartäta Rosengård under pandemin.
Även det en process som har en flera decennier lång historia. Bostadens värde har stigit i höjden i städernas centrala delar samtidigt som boendemiljön devalverats i miljonprogrammets fattigare förorter.
– Den yttre miljön har givetvis stor betydelse om man känner sig hemma där man bor. Men de stora inkomstskillnaderna sker på bekostnad av jämlikhet och trygghet, betonar Martin Grander, forskare i urbana studier.

Sämst pensioner i Norden
Under de senaste 40 åren har den ekonomiska omfördelningen ökat område för område. Nyligen visade en rapport att det så lovordade svenska pensionssystemet skapat sämst pensioner i Norden, framför allt för kvinnorna. Strax innan hade regeringen medgett nya generösa regler för höginkomsttagarnas ISK-sparande och större skattelättnader ju mer man tjänar.
De som betalar av på sitt ägda boende kunde dessutom förra året dela på omkring 42 miljarder kronor i ränteavdrag. De slapp fastighetsskatt. Denna avskaffades 2007 och innebar då en förlust för det allmänna på 25 miljarder.

Ökad segregering
Få politiska partier vågar utmana dem som gynnas. Den förändring som  politiken medför syns tydligt:
– Sedan miljonprogrammet på 60- och 70-talet har segregeringen i svensk stadsmiljö tilltagit, säger Martin Grander.
Bostadssektorn har blivit segmenterad; personer med lägre inkomster, osäker sysselsättning och utlandsfödda hänvisas till hyreslägenheter i ytterområden medan mer välbärgade i stigande grad skaffat villa eller bostadsrätt. Försöken att stävja medborgarnas skuldbörda med amorteringskrav och andra metoder för att uppnå en rimlig balans mellan hyrt och köpt har gett liten effekt.

Minska klyftorna
– Det överlägset bästa sättet att minska segregationen är ändå att minska de ekonomiska klyftorna, framhåller Grander. I den generella bostadspolitiken blandades olika boendeformer. Ingen gynnades framför den andra. Det gäller inte längre.
– Staten har trätt tillbaka här liksom inom andra välfärdsområden som inom skola och vård, påpekar Martin Grander.
Nu gäller marknadens lagar. Och den starkares rätt…?
– I vilket fall fungerar inte utbud och efterfrågan i bostadspolitiken. Bostaden är en social rättighet.

Förskjutningar
I början av 90-talet la regeringen Bildt (M) ned bostadsdepartementet. Bostaden blev en del av näringspolitiken, en av många förskjutningar från en social till en penningorienterad bostadspolitik.
– Det här har skett oavsett vilken regering vi haft. Finansmarknadernas avreglering är en annan faktor som ändrade spelplanen, säger Grander.
För medborgarna har allmänintresset tagit ett steg tillbaka. Bilar ersätter lekplatser. Bostadskarriären blir den enskildes vinstmaskin. Men runt om i världen jobbas det på mänskligare alternativ. Till exempel i New York, Vancouver, London och Paris.

Text: Per Längby

Läs övrig artiklar i detta nummer –  Nr 5 2024 – Bostad och kollektivtrafik